Nu har det gått en vecka sedan jag hade min föreläsning i Berlin och jag har hunnit smälta alla intryck och känslor och tänkte berätta lite mer om konferensen. 

Det var 17 europeiska länder representerade från förlagsbranschen och jag fick tillfälle att ta del av olika länders skolfrågor utifrån ett förlagsperspektiv - det handlade om: hur skapar vi en skola som möter framtidens behov? Det är självklart olika förutsättningar i de olika länderna och jag jämförde i mitt eget huvud våra skillnader mellan svenska kommuners förutsättningar....Det som var gemensamt och som vi också pratade om redan den första kvällen när vi träffades på ett invigningsmingel, var vårt gemensamma intresse för att hitta spännande vägar framåt - utifrån våra barn och ungdomars möjlighet att lyckas med sitt skolarbete.

Vi kom ganska snart in på motivation och lust att lära som en drivkraft för att skapa engagerande skolundervisning som möter våra elevers olika behov. Samtidigt lyftes de förväntningar som finns på "hur skola ska se ut och vara" som ett stort trappsteg att ta sig uppför för att komma vidare. Jag kände igen mig i alla diskussioner och förstår utifrån de diskussionerna att min föreläsning upplevdes som ett positivt inspel som gav konkreta exempel på ett långsiktigt utvecklingsarbete.

Jag fick många kommentarer efter föreläsningen och alla var positiva och många tackade mig för att jag varit så öppen och delat med mig av - inte bara av framgångar utan också de stora motgångar och svårigheter - som jag beskriver i min bok utifrån min egen syn på skolutveckling i dagens skola.

Vad handlade min föreläsning om? Självklart om min bok och jag berättade om förändringsresan - digital skola och den forskning som vi var en del av och också om vikten av att ha en stark och nära kontakt med politiker och andra intressenter för att sprida information och kunskap om pågående utvecklingsarbete!

Trevlig helg!

"Jag har varit smånervös inför denna konferens sedan i februari månad", nu är den över!:-)

Kan du tänka dig känslan av att ställas inför utmaningen att genomföra en föreläsning på engelska i 90 minuter...! Jag har varit helt säker på att (viss stunder) det ej är genomförbart - jag klarar det inte!!
I nästa stund har jag tänkt - det är detta du har förväntat dig av dina medarbetare och din ledningsgrupp i förändringsarbetet - att gå utanför sin egen komfortzon och göra det som är nytt och verkligen utmanande! Du behöver sätta dig in i situationen själv och leva som du lär, Arja!:-)

Nu är det gjort och jag är sååå nöjd och glad för att jag vågade! Det gick helt enkelt klart över förväntan! Detta är utveckling och stora steg för mig själv i att ta mig utanför min komfortzon - att ha modet att ställa mig upp och tala inför en publik som har engelska som gemensamt språk. När jag väl står där - blir jag helt lugn och plötsligt finns orden där och jag kan bara berätta.....
Det är lycka!:-)

Ha en solig och skön söndag!
Ps. Berlin är en underbar stad som jag gärna besöker igen!Ds.

"- Varför blir man konsult ", frågade en person mig igår, " är det bara för att tjäna en massa pengar?" fortsatte samma person.

Jag blev först lite ställd - hade inte tänkt på mitt "yrkesval" på det sättet!
För mig har det hela tiden varit ett driv och ett intresse inom "mina frågor" som varit utgångspunkten för mitt val.

Självklart behöver jag "tjäna pengar" för att försörja mig - men det har aldrig varit styrande i mina val, då hade jag troligtvis arbetat med annat än vad som varit fallet.

Hur var det då och varför valde jag konsultlivet?
Jag stod inför valet att gå vidare och ta ett nästa steg i min karriär som var typ chef på nästa nivå.. Jag utmanandes inte av den tanken - även om jag ibland har funderat på det för att vara ärlig...Jag vill arbeta med ledarskap och utbildning kopplat till förändringsarbete och digitalisering av skolan - det är det korta och enkla svaret på varför jag valde att bli konsult.

Hur är det att vara konsult?
I det stora hela är det väldigt stimulerande och roligt att arbeta som konsult med olika uppdragsgivare och uppdrag! Det som jag saknar är mina kollegor och medarbetare - helt enkelt personer som funnits där alla vardagar och fyllt mina arbetsdagar både med skratt och glädje och ibland några gråa hår...Men jag bevarar alla stunder i min minnes säck och plockar fram episoder och ögonblick och antingen ler för mig själv eller rynkar mina ögonbryn! Allt är en del av mig och jag träffar idag nya "kollegor" och skapar min nya framtid!

​Ville berätta detta eftersom jag blev lite fundersam och som jag skrev - lite ställd!!

På onsdag åker jag till Berlin för att delta på en konferens som EEPG European Educational Publishers Group håller i - ska föreläsa om förändringsledarskap.

Återkommer ....:-)